Idag är det världsvattendagen och i La Diaria läser jag om vattensituationen i Uruguay. Koncentrationen av den i EU förbjudna herbiciden Atrazin, som används vid storskalig produktion av soja, majs och vete, har på väldigt kort tid ökat markant. I vår film pratar vi om hur runt 25% av marken i Uruguay har bytt ägare under de senaste 6-7 åren, framför allt på grund av utbredningen av det industriella jordbruket. Under samma period har importen av Atrazin ökat med mer än 600%, medan medlet förbjöds i EU redan 2004, på grund av de eventuella konsekvenser medlet kan ha för grundvattnet. Enligt de studier som gjorts under början av året så har koncentrationen atrazin i grundvattnet ökat med nästan 100% under det senaste året (en ökning med kring 0,7 mg per liter) och koncentrationen är nu 1,4 mg per liter. Kortsiktigt innebär det här att OSE, Uruguayanska vattenmyndigheten, nu måste köpa in mycket större mängder aktivt kol för att bryta ner atrazin, och om inget görs för att stoppa den här utvecklingen kommer det uruguayanska kranvattnet i långa loppet bli odrickbart.
Vetefält i Treinta y Tres
Det som produceras med hjälp av Atrazin i Uruguay är framför allt exportprodukter, som i slutänden via djurfoder eller någon färdigrätt i slutänden kanske hamnar på din tallrik. Ännu en anledning att inte äta kött eller industriellt processerad mat alltså! Latinamerikagrupperna m.fl. har just nu en kampanj för att lyfta fram den här delen av livsmedelskedjan, spana in den på facebook här.
Y para terminar, una aclaración:
El viernes pasado sacamos un volante de publicidad para nuestra película, en lo cual hicimos varias provocaciones para llamar la atención del público. Luego nos dimos cuenta que algunas de esas provocaciones en español aparecen un poco más fuertes de lo que son en sueco. Por eso queríamos aclarar que esas frases no cuentan con el respaldo de REDES ni de Casa Uruguay en Estocolmo.
