Sedan det senaste inlägget har mycket hänt med filmen. Efter att ha varit ute på gatorna och ”firat” den nye presidenten förra måndagen så stängde vi in oss hemma hos mig och klippte under två dygn i sträck, för att ha en visningsklar film att presentera för våra handledare. Det var med inte så lite pirr i magen som vi några timmar försent satte på filmen förra onsdagen, med ett tiotal åskådare från REDES. De skrattade, såg bekymrade ut, protesterade och var till slut rätt nöjda med vad de såg, kändes de som. Ja, innan vi satte oss ned och de började räkna upp förslag på förändringar. De senaste dagarna har vi försökt att föra in alla förändringar och klippa ihop någonting nytt som vi kan visa för våra handledare i Treinta y Tres, som vi ska träffa imorgon.
Déborah, Carlos, José, Mariana och Natalia
Överlag känns det lite krångligt att sitta och blogga och tänka på saker utanför klippningen eftersom vi har så mycket att stå i med filmen. I det här skedet av produktionen är det svårt att ställa sig utanför alltihop och försöka förstå vad det egentligen är vi håller på med. Min lillebror frågade mig till exempel häromdagen om filmen blir bra, men vad skulle jag svara? Jag hade ju suttit hela dagen och lagt på olika ljudfilter för att ta bort brus från olika delar av filmen. Vi är lite blinda just nu, helt enkelt. Kanske är det en konsekvens av att vi inte har någon tydlig arbetsdelning – alla gör lite av allt, och blir därför lika ansvariga för allt, på sätt och vis. Om jag bara hade behövt lägga ljudfilter hela dagarna kanske jag hade kunnat säga någonting om helheten i filmen, men just nu går det inte. Vi bara sliter på och ser vad som kommer när vi dyker upp på andra sidan. Det ska bli spännande att höra vad de säger i Treinta y Tres imorgon, om de är nöjda eller om vi får bakläxa…
Snart kanske det kommer upp en teaser eller nåt här, om tid finns. Vi har även extramaterial från karnevalen i Paso Escobar på gång… och just det, en sak till. Kolla in det här om matsuveränitet i Sverige: ”Rättvik satsar på egen mat”. Tydligen så har Rättviks kommun bestämt att de ska bli självförsörjande på kött, chark, potatis och grönsaker. Kött är i och för sig inte så miljövänligt – men idén om att vara självförsörjande på kommunal nivå tycker jag är väldigt spännande och något som borde spridas. Kanske ska vi åka ut till kommuner och prata om vad vi sett och visa vår film. Har någon tips om vart man ska vända sig? Bor du i en kommun som behöver nya idéer och godare mat?
Thomas
