Nu sitter Déborah och Pernilla och lägger på de sista namnskyltarna på vår film, och jag sitter här, lyssnar på pojkoljud och pustar ut efter några dagars intensivt arbete. Om några timmar ska vi ha vår ”muestra final”, dvs. vår slutgiltiga visning här på kontoret innan vi packar våra väskor, har våra avskedsfester, sätter oss på planet och lämnar Uruguay någon gång i slutet av nästa vecka. Det är mycket som ska hinnas med innan dess; imorgon spelar Mikael Wiehe (denna fruktansvärda människa) vid invigningen av Henry Englers PET-centrum här i Montevideo. På söndag ska vi iväg och se den feministiska trumgruppen La Melaza för sista gången innan vi åker, och på måndag åker vi till Treinta y Tres och har vår första utåtriktade visning på kulturhuset i Treinta y Tres (nervöst.)
I förra veckan var vi förresten en sväng i Treinta y Tres och gjorde några sista minuten-intervjuer med borgmästaren Gerardo Amaral och organisatören Carmen Ypuche. Vi hade även en smygpremiär för våra kontaktpersoner där, någonting som var rätt nervöst med tanke på att det är de som är stjärnorna i filmen. Men det gick bra, och de blev alla (med ett viktigt undantag…) nöjda. Vi passade även på att besöka naturreservatet Quebrada de los Cuervos i östra Uruguay, där vi utöver att bada i den fantastiska floden även filmade ett och annat. Resan ledde till att filmen fick ett nytt slut, och nu (passande nog) är 33 minuter lång.
I reservatet försökte vi även på oss att regissera gräshoppor, något som visade sig kräva viss erfarenhet och inte alls gick som förväntat…
[Vimeo 10234133]
Thomas
ps. spana in nyheterna på Autonomat. ds.
